Illution.
Jag känner hur det kittlas.
En pirrande, kittlande känsla som letar sig ner över min hud, min kind.
Den når hakan, sen släpper.
Kvar är kallt, skört obehag.
Jag känner nästa tår. Och de 10 000 efterföljande.
Sen tar det stopp. Slut.
Det kittlande, droppande, obehagliga övergår till värk.
Ont, mörkt kallt. Hela kroppen.
Sen, utan att märkas, sköljer vågorna dig upp i en trädkrona,
Där man får en osann frihet. Frid. Lugn.
Tills verkligheten hugger efter dig, hinner ikapp,
Och jag är inte mer än fastbunden i alger.
I en djuphavsgrav i stilla havet.
Jag får ingen luft -
Men jag kommer inte tappa andan.
En pirrande, kittlande känsla som letar sig ner över min hud, min kind.
Den når hakan, sen släpper.
Kvar är kallt, skört obehag.
Jag känner nästa tår. Och de 10 000 efterföljande.
Sen tar det stopp. Slut.
Det kittlande, droppande, obehagliga övergår till värk.
Ont, mörkt kallt. Hela kroppen.
Sen, utan att märkas, sköljer vågorna dig upp i en trädkrona,
Där man får en osann frihet. Frid. Lugn.
Tills verkligheten hugger efter dig, hinner ikapp,
Och jag är inte mer än fastbunden i alger.
I en djuphavsgrav i stilla havet.
Jag får ingen luft -
Men jag kommer inte tappa andan.
Kommentarer
Trackback
